Dumma jävel..
Mitt i-landsproblem förut fick en lösning, som jag nu är vansinnig på. Jag gick upp, åt en god frukost och blev faktiskt lite piggare. Jag tänkte faktiskt fortsätta blogga lite, men det kändes inte så roligt när jag förstod att jag förmodligen skulle blogga för "blinda ögon" - alltså att inte så många skulle läsa. Visserligen bloggar jag för min skull, men ni har kommit att bli en så stor och positiv del av bloggandet, att det är sanslöst tomt utan er.
Nåväl, kröp ned i sängen gjorde jag ialla fall, kikade på en film och PANG - somnade. Jag hade ställt klockan på 10, klickade av den i sömnen, eftersom att jag blir som en zombie när jag har fått möjligheten att somna om. Snoooz hjälpte som vanligt inte heller. Jag vaknade en stund innan J kom hem från jobbet klockan två och nu är jag skit arg! VARFÖR lär jag mig aldrig? Varför har jag ingen som helst självdicilpin? Många av er säger att "det bara är att ta tag i sig själv" - men det är bannemig mycket svårare än man tror. Speciellt när man är "uppe-länge-sova-länge"-människa innifrån och ut!
När jag gick i gymnasiet klev jag upp halv 5 - 5 varenda morgon och tog bussen hemifrån halv 6. Därefter fick jag byta buss inne i stan, för att åka vidare till Karlskoga. Detta är alltså ca 7-8 mil tur, vilket betyder att jag pendlade mellan 14-16 mil varje dag. Kanske sover jag igen alla de förlorade timmarna från de tre åren?
Ställ en väckarklocka med ett RIKTIGT irriterande larm en bit bort från sängen, då blir du tvungen att gå upp för att stänga av det. Lycka till =)