♥ Lily | Fototokig frisör

Det har varit en lång natt inatt! I två dagar har Tyra varit lite hängig, inte velat äta och jag har fått ansvara för att hon åtminstonde får i sig vatten. Så fort jag fått i henne lite med medicinspruta, så vinglade hon själv iväg till vattenskålen för att dricka.

Igår kväll blev hon dock extremt loj och orkeslös. Ville bara ligga i min famn och sova. De gånger jag inte höll i henne så låg hon utslagen i sitt hus. Kräktes gjorde hon en gång natten till igår och även natten till idag. Då kände jag paniken och oron inom mig! Det händer ju att dom kräks eller är lite sega, men inte alls som hon var igår. Hundarna sover alltid bredvid oss i sängen och jag tog med ett glas med sockervatten och en sked in i sovrummet när vi tog kvällen. Jag har varit så orolig att jag inte kunnat sova! Gett henne vatten med sked flera gånger under natten, och hon har tack och lov druckit bra. Jag har haft koll på hur det går med henne och även tagit med mig hundarna ut för frisk luft och kisspaus två gånger under natten. Jag bestämde mig för att ringa veterinären idag om det inte hade blivit bättre.

Jag tyckades slumra till med både Tyra och Polly tätt, tätt, tätt intill och imorse när vi vaknade var hon mycket piggare. Det går inte i ord att beskriva känslan att äntligen få se henne vifta på svansen, dricka vatten och äta mat, utan att jag behöver hjälpa till eller övervaka. Hon var helt enkelt sitt rätta jag igen. Fy sjutton! Det är vid sådana här situationer som jag inser hur jävla mycket dom här små ullbollarna betyder för mig. Dom är mitt allt!