Linda Blom

 

Förskoleveckan för Selma (som nu har börjat 15h/vecka) är över och idag hade vi en ledig dag tillsammans. Vi tog en tur till morgonens terminsstart av rytmiken.. Gud.. I två år har vi gått där nu och det är ganska stor skillnad på småttingarna som låg på rygg och sprattlade till att sjunga med, springa runt och härja idag. S var ganska lugn dock, hon blir helt fängslad av Jennys sång och det märktes att hon tyckte att det var roligt att vara tillbaka. Jag har skrivit och sagt det ganska många gånger nu, men jag är så redo för denna höst och allt vad den kommer innebära. Att tänka ljus, höra regnet smattra mot rutan vissa dagar och promenader i den friska vinden och alla vackra färger. Nä.. Så redo som sagt!

 

Efter rytmiken så åkte vi hem, hon somnade i soffan direkt och jag passade på att surfa runt lite i sociala medier innan lugnet bröts med stoj och stim igen. 2,5 år är verkligen den härjigaste och mest utmattande åldern för oss hittlls, hon sover oroligt, drömmer mycket och har ett himla humör. Jag är helt slut om kvällarna. Men som jag garvar åt alla hennes funderingar, uttalanden och påhitt. Älskade unge <3