Linda Blom

Bebisen:Fostret är nu ungefär 22 centimeter långt, väger runt 280 gram och kan knäppa sina händer. Fosterfettet är tjockt och täcker hela fostret. Huden över hela kroppen har även fått små tunna hårstrån, som kommer falla av innan fostret är fullgånget. De har också till uppgift att skydda den känsliga huden. I magsäcken och tarmarna börjar den vätska bildas som kommer att behövas för matsmältningen. Bakom anlagen för mjölktänderna finns nu även anlagen för de permanenta tänderna som barnet ska få senare i barndomen. Benen har nu kommit ifatt och är i rätt proportion till kroppen. Barnet ser ut som en färdig människa, i miniatyr.

Egna tankar om föregående vecka: Det har förmodligen varit den veckan jag mått som mest bra under hela graviditeten. Visst har det varit enstaka kväljning (främst vid tandborstning), en del värk i fogarna när jag stått upp mycket samt rört mig mycket och liknande. Men jag var mycket piggare på kvällarna och fylld av mer energi överlag. Sov dock oroligt fortfarande och kände mig sällan utvilad när jag vaknade på morgnarna. Aptiten var i princip tillbaka till det normala och tillskillnad från när jag väntade Selma så drack jag tyvärr en del sötdricka. Av någon märklig anledning har jag fått halsbränna när jag druckit vatten.. Jag har inte märkt av speciellt mycket huvudvärk heller, med undantag för lite molande, men då har det varit betydligt kortare sekvenser. Veckans höjdpunkt var helt klart att vår lilla bebis har börjat röra sig i magen så att jag känner av det. Inte bara det omtalade fisksprattlet utan faktiskt små buffar som syns och känns på magen. Selma hoppade upp och ned och skrek "lillebjoj jöööj sig, lillebjoj jöööööj sig" härom kvällen när jag berättade att jag kände honom. Hon och J lade snabbt handen på magen, men än har dom inte fått någon buff. Selma pratar, pussar, klappar till magen och det är så himla mysigt.