Den perfekta mamman..
Ganska så väl beskrivande bild av vår vardag just nu, busig 3,5-åring och gnällig bebis med tänder som bara ploppar upp en efter en i lilla munnen <3 Älskade små, ni har verkligen stulit mitt hjärta.
Hej på er!
Nu får jag förhoppningsvis en stund i soffan innan lille mannen vaknar. Jag åkte iväg och ordnade med lite grejer tidigare ikväll och när jag kom tillbaka hem hade Jimmy nattat båda barnen. Det dröjde dock inte lång stund innan C vaknade igen. Undrar just när den där lilla gossen skall börja sova hela nätter igen? Det dröjer nog! Det märks väldigt tydligt att han är i någon form av separationsångest-fas nu, det är mammigt som bara den och ibland blir han ledsen bara jag vänder ryggen till. Mat är fortfarande ganska ointressant och vi ammar därmed vidare : )
Det blev ett himla hallå över att jag inte åkte iväg till Paris. Så himla knäppt på något vis, att människor försöker få min olust att åka ifrån mina barn i flera dagar - till ett annat land - skulle vara något negativt. Jag lägger ingen som helst energi på att döma föräldrar som åker på resor själva utan sina små barn i en vecka, lämnar bort regelbundet eller känner stora behov av "egentid". Jag skulle själv inte göra det, men skillnaden är att jag inte dömer någon annans val.. För mig känns det inte naturligt att lämna min inte ens åtta månader gamla bebis när jag fortfarande ammar och jag märker vilken fas han befinner sig i. Jag vet att Jimmy skulle klara sig fint, han är fantastisk med barnen och han är precis lika mycket pappa som jag är mamma. Jag är ju av den tron att ju mer tid man spenderar med sina barn, desto tryggare blir dom. Äsch! Jag skall inte sitta här och försvara mitt beslut. Jag följde mitt hjärta och min magkänsla.
Nu får jag förhoppningsvis en stund i soffan innan lille mannen vaknar. Jag åkte iväg och ordnade med lite grejer tidigare ikväll och när jag kom tillbaka hem hade Jimmy nattat båda barnen. Det dröjde dock inte lång stund innan C vaknade igen. Undrar just när den där lilla gossen skall börja sova hela nätter igen? Det dröjer nog! Det märks väldigt tydligt att han är i någon form av separationsångest-fas nu, det är mammigt som bara den och ibland blir han ledsen bara jag vänder ryggen till. Mat är fortfarande ganska ointressant och vi ammar därmed vidare : )
Det blev ett himla hallå över att jag inte åkte iväg till Paris. Så himla knäppt på något vis, att människor försöker få min olust att åka ifrån mina barn i flera dagar - till ett annat land - skulle vara något negativt. Jag lägger ingen som helst energi på att döma föräldrar som åker på resor själva utan sina små barn i en vecka, lämnar bort regelbundet eller känner stora behov av "egentid". Jag skulle själv inte göra det, men skillnaden är att jag inte dömer någon annans val.. För mig känns det inte naturligt att lämna min inte ens åtta månader gamla bebis när jag fortfarande ammar och jag märker vilken fas han befinner sig i. Jag vet att Jimmy skulle klara sig fint, han är fantastisk med barnen och han är precis lika mycket pappa som jag är mamma. Jag är ju av den tron att ju mer tid man spenderar med sina barn, desto tryggare blir dom. Äsch! Jag skall inte sitta här och försvara mitt beslut. Jag följde mitt hjärta och min magkänsla.
Om sedan människor vill lägga sin tid på huruvida jag åker utanför "Karlstads 50-skyltar" eller ej så får dom väl helt enkelt göra det.. Eller ni, kanske jag borde skriva. Jag vet ju att ni läser här. Jag själv skall fortsätta slita med julkalendern, det är inte många dagar kvar nu innan den årliga traditionen drar igång, tävlingar varje dag fram till jul. NIONDE året i rad är det nu.. NIO! Helg galet när jag tänker efter : )
Jag tycker det är så fascinerande med människor som hävdar att du inte åker utanför 50skyltarna i Karlstad i något försök att förminska o håna dig men bevisligen är det du delar med dig av ditt liv inifrån "50 skyltarna" nog intressant för att de återkommande ska klicka sig in till dig och läsa! Det finns så mycket bloggar idag surfa vidare om ni stör er så, eller ge iallafall sjutton i att skriva taskiga kommentarer till en mamma som bara tar de beslut som är rätt för HENNES familj.