Ja.. Har en 3,5 åring . Idag ville hon ally Annat än gå hem utan ville åka vagn. Men vagnen hade jag inte med mig. Så då slängde hon sig på marken vägrade följa med. Ville jag skulle bära vilket jag sa nej till. Vi gick några meter sen satte hon sig på marken igen.... Å jag var sååå trött redan innan. Men sen har jag fått höra " mamma jag älskar dig jättemkt" "mamma du är fin". Man glömmer för stunden det jobbiga som varit.
Känner igen det där att ibland spårar det bara ändå. Vi har också en tuffare period med vår äldsta nu 5,5 år. Han är i en fas då han vill vara stor och bestämma allt som egentligen en vuxen gör. Det är verkligen en balans mellan att låta barn växa som människor samtidigt som struktur och uppfostran behövs. Det är inte alltid så tacksamt att vara förälder hehe. Kram hoppas det blir lugnare period snart!
Känner igen det där att ibland spårar det bara ändå. Vi har också en tuffare period med vår äldsta nu 5,5 år. Han är i en fas då han vill vara stor och bestämma allt som egentligen en vuxen gör. Det är verkligen en balans mellan att låta barn växa som människor samtidigt som struktur och uppfostran behövs. Det är inte alltid så tacksamt att vara förälder hehe. Kram hoppas det blir lugnare period snart!
Känner igen det där att ibland spårar det bara ändå. Vi har också en tuffare period med vår äldsta nu 5,5 år. Han är i en fas då han vill vara stor och bestämma allt som egentligen en vuxen gör. Det är verkligen en balans mellan att låta barn växa som människor samtidigt som struktur och uppfostran behövs. Det är inte alltid så tacksamt att vara förälder hehe. Kram hoppas det blir lugnare period snart!
Känner igen det där att ibland spårar det bara ändå. Vi har också en tuffare period med vår äldsta nu 5,5 år. Han är i en fas då han vill vara stor och bestämma allt som egentligen en vuxen gör. Det är verkligen en balans mellan att låta barn växa som människor samtidigt som struktur och uppfostran behövs. Det är inte alltid så tacksamt att vara förälder hehe. Kram hoppas det blir lugnare period snart!
Hej. Vet du vart man får tag i kavat möller i storlek 19?
Förstår precis hur du har det. Man är rätt matt många gånger och somnar med barnen för natten vid typ 19-tiden :P Svårt för vänner utan barn att förstå, nästan tur att jag är så pass gammal att alla varit i samma situation eller är där samtidigt :)
Med ett barn kunde man lägga sig och vila i princip när som helst på dygnet, det går inte riktigt med fler barn :)
jag tycker du ska prata med personalen om hämtningarna. på min sons dagis brukar de alltid pedagogiskt hjälpa honom att t.ex. parkera leksakstraktorn eller be att få spaden för "nu ska Anneli (fröken) gräva lite" osv. han vill heller inte gå men det går bra när de avslutar åt honom.
Du säger att det är när ni kommer ut på gården som det går fel. Om du inte låter henne springa iväg då? Kanske införa att hon får hålla dig i handen tills ni är utanför, eller säga till föräldrarna till hennes bästa kompis att idag ska ni gå raka vägen från förskolans dörr till bilen. Du kan ju göra det enkelt för er båda två, ingen chans för henne att dra iväg.
Hoppas hon kommer ur den fasen snart, kram på dig!
Vår Selma är också mitt i den fasen och vi har en liten någon månad äldre än Colin som tar mycket tid bara i omsorg så det är väl extra tufft gissar jag för våra tjejer med alla känslor 3 års åldern innebär och att vänja sig vid att dela uppmärksamheten. Jag känner tyvärr ofta att jag misslyckas med att vara pedagogisk så trötthet ibland tar överhanden.Håller tummarna för att denna fas är förbi väldigt snart där båda våra tjejer 😜
Du är inte ensam :) nu kan jag inte relatera till svårigheten att få med mig henne från förskolan. MIn dotter är jämngammal med din. Men alltså det ständiga, "jag kan själv" som snabbt blir "hjälpa mig", eller att inte få som man vill eller varför inte behöva hjälp ledning något som kräver att man reser sig upp precis när lillebror äter. Men man får trösta sig med att det är en fas och även om det ibland är svårt att vara pedagogisk så är det värt det i slutändan :) och ibland får man ta till andra metoder. Igår fick hon en liten påse godis trots att det var måndag. Jag ligger fortfarande på plus haha. Mother of the year :)
Hoppas det blir enklare för henne snart och att hon inte blir så förtvivlad! :)
Jag vill tipsa om att ta hjälp med förskollärarna gällande frågor om pedagogik, inte bara gällande det här utan alla frågor, vi finns som ett stöd för föräldrar i fostransuppdraget (står i Lpfö98) men det är inte många föräldrar som inser att vi finns som en tillgång, bara ett tips :)
Åå Linda jag känner så igen det där, haha. Jag blir tokig på denna fas. I söndags började vi på gympa, lilleman och jag, Alla andra barn satt stilla i ringen på samlingen i början utom Arvid. Han sprang runt och busade och vägrade komma när jag sträckte fram handen. Haha nu i efterhand kan jag skratta åt det men då var det allt lite jobbigt. Kul att han är full med bus och lek men liiite svårt när han inte lyssnar alls.
Åh känner igen det där så väl! Allt blir en kamp och som du säger, det spelar ingen roll hur pedagogisk man är, typ allt man gör är fel ändå;)Min son vill dessutom göra allt själv, och går det fel... tjjaaa.. då får hela Gbg höra det hehe. Men man får göra så gott man kan och jag kommer nog göra som du, fråga bvc om vägledning. Vet inte alla gånger hur jag ska bemöta denna envisa lilla kille som håller på att växa upp.
Så kul med fler inlägg igen! Tänkte passa på att fråga hur det går för er på husfronten? Nyfiken! Har ni lagt det åt sidan eller kollar ni aktivt hela tiden? :) Vi är nämligen mitt uppe i letande efter det perfekta huset och vi bara lääängtar efter att det rätta ska dyka upp! :)
Jag säger desamma... Denna ålder är såååå tålamodsprövande! Utbrott för minsta lilla, dramatiska gråt, ilska, skratt.. Allt i en salig blandning. Å fast man försöker hitta på roliga saker så har man nån som sitter å surar.. Nej hå hå 🙈 Våra förskolelärare sa att dom e ju små, så de är faktiskt bara att ta dom under armen å bära dom därifrån om de bråkas, å hon sa att ingen höjer på ögonbrynet för de :D Men idag va min 3,5 åring väldigt rar när han skulle gå å lägga sig.. Då kom han till mig å krama om mig och gav mig en puss och så sa han: va fint de blev i mitt rum (jag hade städat å gjort mysigt när han va på förskolan) Tack för att gjorde de så fint.. Så de värmde mammahjärtat (fast han nån dag tidigare sa att han skulle köpa en ny mamma🙈) men som sagt, en tålamodsprövande ålder är de absolut!
Kan inte du och den andra mamman bestämma så att ni hämtar lite olika tider. Hon tio i och du tio över tex.
Inte lätt! Och speciellt inte när du har lillebror med. Om kompisen ska hemsamtidigt så kan ni kanske försöka få dom att hålla varandra i handen til bilen/vagnen. Då är ni ju utanför området :)
Känner igen mig. Dock är min bara 2,5 så gissar på att det blir värre *händer för öronen*.
Minsta lilla sak blir en stor katastrof. Mycket skrik och på det så har mardrömmar börjat komma. Tex Monster i sovrummet (ljusskuggor).
Märkt att det blivit lite bättre sen hon fick 1h egen tid med mig...
I vårt fall blivit lite mycket med lillasyster 1år som precis börjat dagis. Jag börjat jobba (om än halvtid)...
Heja dig! Att vara förälder är både helt fantastiskt men även mycket tufft.. Känner igen mig i det du skriver. Jag har två barn med 2,5 år mellan på 1 och 3,5 år och dagarna går i ett. De är de bästa jag vet men jag ljuger om jag skulle säga att vardagen är "lätt".. Du är en bra mamma och du är inte ensam. Styrkekramar!
Hej. En fundering från en förvirrad mamma. Vilken bilstol skulle du välja? Besafe izi plus eller besafe iZi Kid x2? Varför? Tack på förhand! /ulrika
De har sina olika faser dessa små rackare. Vår mellantjej är 8 år och ibland fungerar det inte att vara pedagogisk alls och jag blir mest arg och sämsta mamma i världen, typ.
Vår lille kille snuttar också om nätterna, just nu lite mindre (eller bättre, hur man nu ska säga), men ibland blir man helt slut i kolan. Så du är inte ensam i alla fall, om det är en tröst :)
Ja visste inte hur ja skulle fortsätta svara på samma kommentar så de fick bli en ny😄 Nä, inte e de ju helt lätt att ta en under armen när man är på ett babyskydd. Ja har ju ganska tätt mellan barnen så när ja hämtar min 3,5 åring har ja me mig en vild snart 2åring. Fångar jag en har nästa stuckigt därifrån. Svettigt värre å de tar mig ca 20-30 min varje dag att få hem ( å då e jag oftast dum som lämnar honom där på morgonen, å sen e ja dum när ja hämtar) men som sagt de e tur dom e kärleksfulla så man hinner "tanka" mellan varven. Idag uppförde sig min 3,5 åring helt exemplarisk! Vi åkte färja över till Sverige (bor på Åland) å han handlade sin frukost sjäv, va hjälpsam å artig och bara helt underbar! Ja undrade om ja hade fått rätt barn me mig😂 Han gjorde en väldigt dum sak idag. Jag lär mig aldrig att när de e tyst, då betyder de trubbel. Så ja stod i ett provrum för att testa en bh och bikini då vi snart åker utomlands, ja lovade honom frozen yoghurt om han skulle sköta sig, å syrran hade somnat i vagnen (har en Bugaboo Donkey) han prata ganska högt å ja bad han va lite tyst om han skulle få sin "glass". Mitt i allt blir de helt tyst! Å lugnt i vagnen.. Där inne står jag helt bakom flötet i mitt provrum å känner mig så stolt över min kära son som sitter tyst å uppför sig bra! Så ja säger där inifrån provhytten (han satt utanför i vagnen) att han verkligen är duktig nu som sköter sig! Å att vi strax ska gå iväg å köpa glassen.. När ja kommer ur provrummet å tar vagnen å går börjar han mumla om en fluga å kag lyssnar inte riktigt.. Ser nåt svart på golvet, men ignorerar de.. När ja sen står å betalar kommer min pappa in, å sonen säger till honom att han ska få glass.. Å ja fyller då i: ja han har vart så himla duktig å snäll.... Och då, i samma ögonblick ser ja att han bitit sönder bygeln på vagnen!!! Så att metallen är framme... Som en liten piraya! Asså UNGE!!!! Han svar till mig va: de va en fluga som sa åt mig att bita sönder den... Haha ja herre Gud... Va säger man då😂 Ja visste inte om ja skulle skratta eller gråta där å då... Men i efterhand skrattar ja åt hans påhittiga kommentar.. Haha ja de e svettigt att va förälder ibland.. Underbart och svettigt.. Lycka till me allt nu 😊
Hej! Hur är kläderna från Next i storlek? ☺ har en son som just börjat använda storlek 74 och tänkte beställa julkläderna (den outfiten till höger på din instagram) ☺
Åh, läste din tidigare kommentar om att storasyster stör lillebror när han sover. Jag förstår VERKLIGEN din frustration trots att jag själv inte har någon storasyster till min bebis, men här är pappor och släktingar också ganska bra på att störas :P Det är ju så himla himla välbehövligt och viktigt för tålamodet dom där stunderna när bebisen sover och man får ha sina armar (och hela kroppen!) ifred en stund. Förstår att du blir trött, du har ju både en bebis som kräver mycket fysiskt av dig och så en tre-åring som kräver desto mer mental kraft (?). Du verkar dock hitta energi i småsaker, tur det! :) Småbarnsperioden sägs ju vara en så kort tid, men är ju tufft så länge det varar och man FÅR slita sitt hår ibland och bryta ihop, man älskar dom små liven oavsett :) Kram till dig
Jag är en något äldre mamma med tre barn och när jag läser alla era problem så funderar jag lite över varför ni inte visar att ni blir förbaskat trötta på uppträdanden och trots. Det är väl den vuxne som bestämmer när och hur det är dags att gå hem. Det är inte farligt att bli arg och det är kanske skönt som barn att ha en stadig vuxen att förlita sig på. Vi har ochså haft vrålande och protester men då har jag tydligt berättat att vissa saker är inte ok t.ex. springa ifrån på gården, inte gå med sina ben när jag haft lillasyskon att bära osv. Jobbar inom förskolan och ofta blir jag helt förvånad över föräldrar som är som vuxna slavar till sina små monster. De här små telningar ska ju bli tonåringar och vem bestämmer då över familjen? Nej våga vara föräldrar, våga säga ifrån, var inte kompis, var förälder.
Åh Linda, dessa kids alltså :| Tur vi har trevligt under tiden som de trotsar vid hämtningar :) Kram!
Åååh vad skönt att höra fler med samma "problem"! Börjat fundera på om man ska hålla sig hemma där man slipper klä på eller tjata om annat... Synd att han blir helt tokig med myror i benen då o måste ut o aktiveras. 😆 ja 3-årsfasen är minst sagt en prövning 😉
Strax innan sommaren var det en evig kamp att komma från dagis. Tog jättelångtid och alltid med tårar. Jag fick be personalen förbereda min dotter på att jag snart är på gång så hon han avsluta leken på sitt sätt. Dom är alltid ute när jag hämtar så personalen har sett när jag är på ingång och då kunnat gå bort till min dotter innan jag kommer in på gården. Har även nu efter sommaren börjat med att hämta hennes säker inne på dagis innan jag går ut och hämtar henne och så tar vi en annan utgång till parkeringen. Skönt att vi inte har saker att passa utan vi kan låta det ta den tid det tar men nu så slipper jag iallafall att bära ut henne. Sen brakar allt loss hemma ist. Är glad över att hon inte gillar lagad mat till kvällsmat utan hellre äter smörgåsar, fil och flingor och att hon älskar att nattas i vagnen. Såå skönt att ta en promenad på några km i naturen. Laddar om batterierna och har sen lite ny energi.
Jag brukar ge mitt barn en chans. Jag säger att vi snart ska göra oss iordning och gå hem, vägrar hon kan jag gå med på att vänta 2-3 minuter till men sen tar jag fighten! Det gäller i allt, vad det än må vara men oftast är det för att vi ska hem nånstans ifrån, eller nåt inte blir som hon tänkt. Min dotter blir typ okontaktbar och jag är först pedagogisk och förklarar varför vi måste hem, att jag hör och ser att hon är arg ledsen osv. Hon går inte alls att resonera med så jg bara klär henne, bär henne, knycklar in henne i bilen och kör hem med en hysterisk unge i bilen. Hon brukar lugna sig efter att hon fått vara ifred ett tag. Då kramas vi och allt är som vanligt. Då och då skriker jag faktiskt rakt ut, säger att det får vara nog att nu blir jag arg och det är bara att följa med mig hem så är det PUNKT!
Barn tar inte skada av att vi visar olika känslor bara vi pratar efteråt och blir sams. Jag kan trösta dig med att det lugnar sig snart. Min dotter är 7-8 månader äldre än Selma och nu är vi i princip helt förbi det där stadiet. Nu blir hon mer stött och hon är väldigt känslig. Men hon talar om vad som är fel, att hon är ledsen vill vara ifred osv. När hon är redo ropar hon på oss och vill ha kärlek ❤️
Håll ut, det blir bättre 😅
Hej! Tycker att det är så roligt att det kommer fler och fler inlägg igen, roligt att få följa er :) vet inte om ni har provat det men en bra grej just vid hämtningarna kan vara att be förskollärarna att förbereda selma på att du snart kommer. Jobbar själv som förskollärare och upplever att det brukar vara fördelaktigt att gå fram till barnet och förbereda med att säga att "nu hinner du leka en liten stund till sen kommer mamma och hämtar", kanske visa på klockan att "när stora visaren pekar uppåt så är det dags att sluta för då kommer mamma" osv osv. Kanske de redan gör, tänkte bara tipsa :)