Hej på er!
Haft en så fin förmiddag idag, men varit enormt stressad hela kvällen och eftermiddagen. Av många anledningar.. Inte kunnat koncentrera mig på jobbet riktigt, varit tankspritt och rastlös. Skakig i händerna och sådär allmänt ofokuserad på allt.
Så klickade jag in på bloggen och möttes av detta ikväll och jag började verkligen gråta. Jimmy undrade vad som hände och jag berättade och visade kommentaren bland tårarna. Ni ger så himla mycket, skall ni veta. Pepp, berättelser och fina ord. Och ibland träffar det lite extra i hjärtat.
Helt klart värd att lyftas både här och på instagram. Kanske speciellt då det tycks vara många som missat att man bör undvika Ipren när man är eller vill bli gravid. Jag blev rådd detta av läkare och gyn under vår utredning/behandlong när vi försökte få Selma. Ipren in nämligen orsaka att ägglossning uteblir - katastrof om man som i mitt fall har PCO och redan väldigt sällan ägglossar.
Kommentaren gjorde min kväll iaf och nu fick jag mer energi för att klara ett tag till framför datorn. Jag jobbar med både Formeli samt med ett fotouppdrag jag gjorde med min syssling igår. Tog lite familjebilder på henne och hennes familj. Jag håller tummarna för att bilderna blev bra och dom blir nöjda med dom.
Det var ganska länge sedan jag tog bilder senast, 2014 närmare bestämt. Sedan dess har våra tjejer fått sina småsyskon :D
Helt ny information för mig, jättebra att du delar den. Har senaste tiden, pga. stress, haft en del huvudvärk och därför tagit Ipren. Min senaste mens (och troligen ägglossningen) var en vecka sen, och det är ju ett troligt samband. Just nu spelar det ingen roll då jag enbart håller koll på min ägglossning i graviditetsförebyggande syfte. Men bra att ha koll på detta när vi bestämmer oss för att försöka bli gravida.
Tycker det är fantastiskt av dig att dela med dig av era problem att bli gravida, dels underlättar det för andra att se att de inte är ensamma. Men även för att öppna ögonen för de som tror att det bara är att pricka ägglossningen så blir man gravid. Det pratas tyvärr alldeles för lite om ofrivillig barnlöshet, vilket samtidigt är förståeligt då många säkert mår dåligt i det de går igenom och just då inte orkar dela sin verklighet med andra.
Och när jag ändå kommenterar, tack för en fantastiskt rolig blogg att följa. Följt den sedan vi båda gick i gymnasiet, mer regelbundet senaste... ja, vad kan det bli 6-7 åren? Även om vi befinner oss i olika stadier i livet så har du i mycket precis samma tankar kring föräldraskap som mig. Jag hoppas kunna ha ev. framtida barn hemma så länge som möjligt, trots att jag jobbar i en bransch där de flesta återgår till jobb så snart som möjligt... Återigen, tack för en fantastisk blogg :)