Idag har jag fått smaka på någonting av det värsta jag vet, skitsnack och ryktesspridning. Vad är grejen med den grejen egentligen? Vad är nöjet? Hur kul kan det vara att sitta och prata en massa elakheter och hitta på töntiga saker om andra människor? Varför sitta och göra sig själv irriterad, när man inte ens känner människan ifråga?

Jag är otroligt lättåtkomlig, med tanke på att jag väljer att blogga öppet och ger er möjligheten till att kommentera min blogg. Ni kan skriva anonymt till mig, berätta hur mycket ni hatar mig och liknande. Men det finns även de människorna som bor i närheten av mig, som väljer att skriva spydiga saker i min blogg. Senast idag ställde jag frågan till en tjej, varför hon ens läser bloggen, om hon stör sig så mycket. Jag fick i princip som svar att det inte är bloggen hon stör sig på, utan min personlighet och mitt sätt att behandla andra människor. Hon berättade även att hon tröstat flera vänner som "blivit utsatta för mig". Jag frågade vad tusan hon pratade om, men det kunde hon inte säga "personerna ville inte att jag skulle veta". Nähä? OM jag nu hade gjort någonting, så lär jag väl redan veta det, påminn mig bara?

Det jag beskriver ovan är bland det barnsligaste, töntigaste och störigaste jag vet. Stå för vad ni säger eller håll käften. Hur svårt kan det vara? Har man sagt A till en människa, är det minsta man kan följa upp det med, ett B. Vad vill man egentligen få ut av saken när man talar i gåtor? Jag har själv fått nog av allt som har med skitsnack att göra, det finns inget nöje i det. Speciellt inte när det handlar om människor man inte känner. Även om man har läst en persons blogg under en lång tid, så känner man inte bloggaren. Även om man har gemensamma vänner, men aldrig pratat med personen, så känner man den inte.

Sluta döma människor utefter vad andra säger. Ge alla människor en chans, innan ni beslutar er för att tycka illa om dem. Hur kan ni veta att det den, den eller den säger om en viss person är sant? Var inte så förbannat trångsynta, människor! Är det inte roligt att lära känna lite nya människor också? Om ni håller med mig, hur skall ni då kunna ge dom en ärlig chans, om ni bara lyssnar på andra?

Både du och folk i din närhet kommer bli gladare, om ni inte snackar en massa bittert skitsnack hela tiden. Tro mig, jag vet vad jag pratar om. Jag har lagt skitsnack och ryktesspridning bakom mig sedan många år tillbaka.

Det finns inte mycket som jag riktigt stör mig på, men för att nämna en sak: falskspel!

Bloggvärlden är ett praktexempel där folk kör med falskspel, för att kunna klättra högre på listorna och därmed tjäna pengar. Provokation är ett sätt som fler och fler använder sig av för att nå toppen. Skriv lite skit om andra bloggerskor, kändisar eller varför inte skriva att man hatar sin fula äckliga lillasyster? Jag vet föresten något ännu bättre, skriv att din mamma är en fet hora. Då kommer kommentarerna hagla in!

Jag tycker det är ett otroligt tragiskt sätt att försöka nå framgång på. Är det verkligen värt att såra så många människor, för att själv kunna feta till sin plånbok lite? Så fruktansvärt egoistiskt att det är skrämmande. Hur kul är det att en dag stå där med en fet plånbok, utan varken familj eller vänner? Men vill ni veta vad jag tycker är ännu mer tragiskt? Att samma personer som kör med denna sortens provokation och smutskastning, sedan predikar om hur fel det är att kasta skit på andra. Kasta inte sten i glashus, mina vänner, det straffar sig i längden. Glassplitter kommer garanterat att sprätta på dig efteråt och sätta sig riktigt ordentligt in i huden.

Det droppar in flera kommentarer varje dag, där mina läsare sett en annan bloggares "klyftiga" kommentarer i min blogg. Denna tjej har varit på mig i över 1½ års tid, hängt ut mig, försökt trycka ned mig o.s.v. Jag tar det mest som en komplimang nu för tiden faktiskt. En av Sveriges största bloggerskor har tydligen jävligt svårt att hålla sig borta ifrån min blogg, och det är ju ett tecken på att hon tycker att den är bra. Läser hon den i tystnad? Nej, hon skriver som sagt en massa larviga saker, som så många gånger förr och tror att hon på så sätt sänker mig. Detta är ju toppenbra! Fler kommentarer till mig liksom.. Och jag vet ju att hon läser även detta, lilla Kissie.

Vart vill jag egentligen komma med det här inlägget? Jo, jag vill väl mest berätta det att provocerande människor som når toppen är ingenting jag beundrar överhuvudtaget. Vill man bli igenkänd som en bitterfitta eller elak jävel, visst! Då är väl det upp till personerna själva, även om jag tycker att det är väldigt fel. Men något som jag tycker är beundransvärt är när man klättrar uppåt, når framgång och tjänar pengar utan att skriva en massa skit och utan att använda elakheter samt blanda in andra människor i negativa sammanhang. Att man faktiskt gör någonting bra, inspirerar folk och föregår med gott exempel. Det, mina vänner, är för mig fenomenalt, eftersom att det är mycket svårare att lyckas med det. Har man lyckats, ja då har man något att berätta för barnbarnen.

Men för att göra en sak klar: Ironi, provocation och humor är riktigt roligt så länge det hålls på ett snyggt sätt. Man behöver inte kalla mamma hora, Blondinbella för äcklig fet gris eller hänga ut 14-åriga tjejer. DET är inte kul på något sätt. Det visar mer om bloggaren själv, än personerna bloggaren faktiskt skriver om.

När jag skrev inlägget så visste jag att jag skulle få tackla komentarer liknande den ovan. Men jag var beredd att göra det! Jag har aldrig sagt att jag på något sätt är bättre än tjejerna som gör detta, för det är jag inte. Jag klankar inte ned på dom, tycker inte att dom är fula, dumma eller liknande. Jag tycker bara att det är skrämmande!

Angående mina egna lättklädda bilder som jag lagt upp, så var jag över 18 (t.o.m. 20 år) när dom fotades. Jag har aldrig någonsin fotats i underkläder när jag varit under 18 år. Jag har skrivit kontrakt med fotografen ifråga o.s.v. Men nu är det även så att jag fått smaka på vad publicering av sådana bilder kan leda till. Inte nog med all extrem smutskastning och fula ord, de har även sparats undan och publicerats på andra sidor av andra människor än mig själv. Man känner sig och är faktiskt extremt maktlös när något sådant händer. Min polisanmälan gjorde ingen skillnad, då förundersökningen lades ned.

Kanske är det lite därför dessa tjejers bloggar skrämmer mig lite extra? Om vuxna män ser mina bilder, så är jag ändå vuxen själv. Dessa tjejer är 14 år - 14!! Att sedan både alkohol, rökning och sex finns med som samtalsämnen samt "bevis" för i bilder på bloggarna är också otroligt skrämmande.. Och vart är föräldrarna? Tillåts detta av dom?

Ang. åldersgränsen på blogg.se för att blogga då: Som jag skrev tidigare så kan man inte dra alla människor över en kam. Det finns 14-åringar som beter sig mer lämpligt än 21-åringar. Men om blogg.se nu har bestämt en gräns så tycker jag att dom skall försöka kontrollera den lite bättre. Annars är det ingen idé att ha den kvar i Användarvillkoren. Kanske skall man få ange personnummer eller liknande för att kunna registrera sig? Bryter man sedan mot dessa villkor, ja då stängs man helt enkelt av.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen - det borde finnas en strikt åldersgräns för att kunna blogga! Blogg.se har en åldersgräns på 15 år och innan 18 års ålder skall man ha målsmans tillstånd. Jag har sagt detta förut iom Kissies bravader, men det finns betydligt yngre bloggare än henne som klättrar uppåt på listorna just nu.

Det skrämmer mig lite faktiskt! Inte för att jag är rädd för konkurens, för dom är förbi mig sedan länge, men för deras egen skull! Tjejerna lägger upp bilder på sig själva, nakna, när dom badar tillsammans. Jag har sett bilder med alkohol inblandat o.s.v. Det bör även tilläggas att dessa tjejer är 14 år gamla (eller snarare unga). I den åldern gör man otroligt mycket impulssaker, utan att förstå allvaret och konsekvenserna dom kan få. En bild upp på internet, personuppgifter o.s.v. kommer alltid finnas kvar! De blir osams och kallar varandra hora, hänger ut människor, för att sedan bli sams och hänga ut andra människor.

Det jag inte förstår är att blogg.se accepterar detta, trots att dom ligger under kraven för ett användarkonto här. Varför ha en åldersgräns när det ignoreras av både användare och de som sköter blogg.se?

Jag klankar inte ned på tjejerna i sig, dom är jättegulliga och vi har alla varit i den åldern då man tror att man är otroligt mycket större och mäktigare än vad man egentligen är. Men man gör otroligt mycket oigenomtänka saker och att lägga upp sig i den grad, på internet är nog inte vettigt. Jag tänker på deras bästa egentligen, vill inte att dom skall göra någonting som dom senare i livet får ångra.. Finns så mycket underliga människor där ute och jag tycker nog att man skall växa till sig lite innan man lägger upp sig så otroligt mycket på internet.

EDIT: Jag menar såklart inte att alla inte kan hantera denna åldersgräns. Det finns 14-åringar som klarar av att hålla en lämplig nivå i sina bloggar, medans andra 17-åringar inte klarar det. Man skall aldrig dra alla människor över en kam. MEN nu har blogg.se satt en åldersgräns - som klart och tydligt ignoreras! Detta tycker jag är aningens oseriöst..

Jag och Emma sitter och diskuterar Bloggkommentatorernas inlägg där de tänkte välkomna mig till "Bitterfittsklubben". Visserligen valde dom att skriva om Meral istället, men de lade ändå den där förbannade piken. Tror ni det droppat in några "bitterfitta"-kommentarer idag? Oh ja, en hel drös!

Jag förstår inte vad det är folk avskyr så otroligt mycket med mig och min blogg. Bloggkommentatorerna har aldrig någonsin skrivit ett positivt inlägg om mig. Det gör dom visserligen inte om några andra heller direkt, men jag undrar vad det är som upprör så förbannat mycket med min blogg? Detsamma gäller alla kommentarer jag får av folk som verkligen beskriver sin avsky till mig. Vad är det jag skriver som gör er så förbaskat arga?

Jag tar inte åt mig längre, jag har lärt mig handskas med det. Men jag funderar ändå på vad det är som framkallar det. Avundsjuka enligt många, men jag tror det är något mer eller annat än det. Frågan är bara vad.. Jag kan förstå att man bli upprörd om man läser provokationer, påhopp eller andra saker, men min blogg innehåller enligt mig inget sådant och jag är otroligt försiktig med vad jag faktiskt skriver.

Jag skriver inte detta för att vara sur och negativ, men jag funderar verkligen på det och har gjort till och från en längre tid. Jag vet att jag kommer få kommentarer som "skit i dom" eller "dom är bara avundsjuka" samt "dom vill bara ha publicitet". Men ibland måste jag få reflektera lite över saker och ting som pågår här i bloggen. Jag och Elin(nevnarien) har också pratat om detta tidigare och vi kan inte riktigt acceptera denna avsky och elakhet som pågår i bloggvärlden.

Kan hända att jag skriver detta delvis för att jag är ganska nedstämd. Det är väl aldrig roligt eller lätt att inse att en relation man tror är så mycket mer, bara betyder något för en själv? Att bli sviken är aldrig enkelt, men inte blir jag väl en bitterfitta för det? Jag är inte mer än mänsklig..

Bild: Expressen

Det har ju varit kallabalik när det gäller Isabellas pälsanvändande. Jag tycker personligen att det är illa att använda äkta päls och även om Blondinbella hävdar att hon kollar upp vart hennes pälsar kommer ifrån, så stödjer hon ändå pälshandeln = vidriga pälsindustrin kommer fortsätta. Det blir ju en ond cirkel, så länge efterfrågan finns! Vissa pälsindustrier är ju hemska, där djur skinnflås LEVANDE enbart för att pälsen skall vara så fin som möjligt.. "Vi har alltid burit päls" håller inte heller riktigt på 2000-talet, då vi nu utvecklat alternativ till pälsar. Vi kan hålla oss varma utan att bära djurens skinn, så varför då använda äkta päls? Jag kommer då aldrig klä mig i en ialla fall.

Och många av er, kära läsare, har skrivit och undrat vad jag tycker om Blondinbellas TV-show på TV400. Nu har jag sett 14 avsnitt av den och kan uttala mig. Tyckte det var lite tidigt efter 2 avsnitt, även om jag redan då hade mina åsikter. Jag gav programmet och Blondinbella en chans helt enkelt.. Blondinbella har dock sjunkit i mina ögon i.o.m. TV-showen. Jag beundrade henne och hennes framgång innan. Hon är otroligt driftig och framgångsrik och ja, jag är avundsjuk på hennes pengar och möjligheter. MEN jag tycker inte om den Isabella som gör TV-showen och enligt henne själv är det "hennes riktiga jag, en helt vanlig tonåring". En helt vanlig tonåring? Njaae..