Linda Blom

 

Så var det i torsdags (v37+2) dags för sammanfattning av graviditet hos min barnmorska. Vi började med det vanliga mäta magen, kolla blodtryck m.m. Allting såg bra ut och SF-måttet hade verkligen haft en växtspurt och är nu åter tillbaka till sin plats mitt på kurvan. Förmodligen har lillan legat lite knasigt de senaste veckorna när det inte hänt något med måttet. Hon var minst sagt aktiv hos barnmorskan och när jag lade mig ned på sängen så utbrast min BM med ett skratt "Men kära nån', har hon SATT sig upp eller". Haha! Jag hade berättat för henne att hon är väldigt rörlig och att jag därför var lite rädd att hon vänt sig igen, så hon kollade lite extra noga igen och huvudet är fortfarande ned, dock ruckbart. Det känns stundvis lite frustrerande, samtidigt som jag vet att många barn faktiskt inte fixerar sig förän förlossningen, om ens alls.

SF-mått: 35 (tillbaka till mitten på kurvan)

Blodtryck: 120/70

Hjärtslag: 158 slag / minut
Huvud: Ruckbart, ej fixerad

 

Lilla skrutten i magen var som sagt otroligt aktiv på denna träff och det var armar, ben, knän och spetsiga utbuktningar överallt mest hela tiden. Hjärtslagen var därmed snabbare än dom brukar vara - precis som det skall när barnet är väldigt aktivt. Efter kontrollerna pratade vi allmänt om vår inställning till förlossningen, förväntningar, önskemål m.m. Hur jag känner inför den och hur Jimmy känner inför den. Hur vi båda uppfattat graviditeten överlag, om det varit som vi trodde o.s.v. Vi båda har upplevt det så mycket bättre och häftigare än vi trodde från början och trots de krämpor jag haft och har så är det en positiv och harmonisk bild jag har av min graviditet. Nu ber vi för att förlossningen kommer gå bra!