En trött söndag

Nog för att det är väldigt länge sedan jag sov en hel natt, men jag tror denna tar priset faktiskt. Jimmy nattade Selma igår innan han stack iväg ut på stan med kompisar. Kvar blev jag hemma med en minst sagt missnöjd bebis. Herregud så frustrerad han var igår och att ta till amningen för att komma ned i varv var inte att tänka på då han, med sina två små sylvassa bissar har börjat bitas. Det. Gör. Så. Ont! Jag kan egentligen förutse när det finns risk för ett bett, vilket oftast är när han är busig eller helt enkelt mätt. Men igår skulle jag vilja kalla kvällen och natten totalt amningskaos! Han vaknade en gång i timmen och istället för att åter komma till ro vid bröstet så var det bitas och bitas. När klockan var 20 över 3 inatt så var hela familjen vakna och det blev inte lugnt och tyst här förän klockan var halv 5. Då fick jag sova till 7:30. Så något trött här idag. Det är koncentration på hög nivå vissa amningsstunder nu och ibland får jag sitta beredd med min hand på hans haka. Tack och lov är det i det stora hela fortfarande väldigt mysigt och smidigt.
Gick igenom precis samma sak med dottern när hon fick sina första tänder. Hemskt! Var så nära på att ge upp amningen för jag blev helt paranoid, men efter några dagar blev det bättre. Glad att jag gav det några extra dagar trots kaoset! Ammar henne fortfarande när hon ska sova och hon e nu 1,5 år.