Välkommen vecka 40

Välkommen vecka 40 ♥ Bilder från 39+0 (v.40)
 
Kroppen: Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt. Exakt vad som gör att förlossningen startar vet man inte. Det är troligen barnet som sätter i gång den. Många funderar över om det är möjligt att sätta i gång förlossningen själv genom att springa i trappor eller äta speciell mat. Det finns dock inget sätt att själv tvinga i gång förlossningen, utan barnet kommer när det är klart. Förlossningen sätts bara i gång på sjukhuset om det finns någon medicinsk anledning, till exempel att du har högt blodtryck. Trycket från barnets huvud mot livmoderhalsen kan påskynda förlossningsstarten. Trycket gör att det utsöndras oxytocin, ett hormon som signalerar till livmodern att den ska dra ihop sig. När livmodern drar ihop sig allt oftare och starkare, trycks barnets huvud ännu mer ner mot livmoderhalsen. Den ger efter så småningom och börjar öppna sig. Det kan hända att trycket blir så stort att fosterhinnan riskerar att spricka, vilket gör att fostervatten börjar rinna ut. Kontakta då alltid förlossningsavdelningen för vidare information och omhändertagande. Om man mår bra och inte fått värkar än kan man få åka hem igen.

Bebisen: I genomsnitt väger ett barn i den här veckan ungefär 3600 gram och är cirka 51 centimeter långt, men vikten och längden kan variera mycket.Fostervatten byts ut var tredje timma och produceras på nytt ända tills barnet är fött. Om det däremot finns mekonium i vattnet kan det vara en signal om att barnet är stressat eller inte mår bra och då får man stanna kvar för att kunna övervaka barnet. Barnet är redo att möta omvärlden, 92 procent av alla barn föds mellan vecka 38-42.

Egna tankar om föregående vecka: Påskveckan och vår vecka 39 har bjudit på rejäl röjning här hemma. Vi har rensat garderober, linneskåp, kök, byrå m.m. och känner oss mer eller mindre klara med de viktigaste sakerna inför lillans ankomst. Jag har vaknat likt en väckarklocka 07:00 varje morgon och varit pigg. De flesta dagarna har jag gått upp däromkring också och det är riktigt skönt att komma upp i tid. Lillan är fortfarande väldigt aktiv och magen ändrar form, naveln åker in och ut beroende på hur hon ligger. Jag har vaknat av rejält illamående och tryck för bröstet två nätter, precis samma känsla som jag blev hämtad med ambulans för i vecka 33, men nu vet jag ju vad det innebär och har medicin för det. Svår halsbränna, en magmun som inte håller tätt och utsöndrar syror som alltså ger känslan av tryck och kräkningar. Jag har lyckats somna om och mått bra när jag vaknat. Jag är väldigt täppt i näsan.. Benen och fötterna har blivit ofantligt vätskefyllda och mina skor börjar bli trånga att få på sig. Det är lite jobbigt att böja sig ned för att ta på dom också. Sista dagen i vecka 39 vaknade jag och mådde bättre än på länge, ingen smärta i fogar, ingen smärta i rygg. Jag kände mig bara så alert och pigg. Helt fantastisk känsla att slippa ha någon som helst värk. Men samtidigt längtar vi ju efter smärta och liknande också såklart, vi längtar ju efter lillan. Jag känner mig otroligt lugn och inte alls stressad inför förlossningen och att den skall dra igång, men blivande pappan är otålig och vill att det skall starta NU ♡ Det är svårt att förstå att vi idag kliver in i graviditetens sista vecka, men spännande att veta hur länge det faktiskt kommer dröja innan lillhjärtat kommer. Jag tror på övertid!
Advertisement
24