Linda Blom

 

Hoppas allt är fint med er i denna kyliga höstmånad. Visst är det fint med alla härliga färger överalt? Jag har sagt det förr och jag säger det igen.. Hösten är en favorit hos mig och att vara inne, tända ljus, mysa tillsammans m.m. är verkigen härligt. Likaså att vara utomhus innan det blir sådär svinkallt som vintern innebär.

 

Idag har jag och J varit på utvecklingssamtal på förskolan för första gången. Det går bra för lillan på förskolan och det kändes bra att få höra en pedagogs synvinkel av allting också. Få se lite bilder och höra härliga uttryck hon haft för sig. Älskar att dom skriver ned sådant som vi föräldrar missar när vi inte är där. En förmiddag hade hon klurat på att hennes docka inte har något hår, men hon hoppas mammas bebis har hår för annars kan det bli kallt. Lilla kloka minimänniska. Jag har hamnat i en period där jag har väldigt lätt till tårar och kan bryta ihop totalt av att bara se henne sjunga och dansa. Hon är så fin bara.. Omtänksam och fantastisk.

 

Jag har alltid sagt till mig själv och till Jimmy att jag aldrig någonsin vill att mitt barn skall se mig ledsen. Men sedan jag blev mamma jag har insett det att det nog är bra att visa olika känslor även för dom små. Mamma är nästan alltid glad, men hon kan också bli arg och ledsen. Och allt är okej! Det är ju det jag vill att Selma skall känna - att alla känslor är okej!! Därför berättar både jag och Jimmy för henne varför vi känner som vi gör vid vissa känslor och att mamma faktiskt kan gråta ibland, även för att hon är glad. Nu blev mamma arg för att.. Eller nu är pappa extra glad för att.. Ja.. Vi försöker berätta för henne helt enkelt och likaså när hon själv känner känslor. Då försöker jag säga till henne att jag förstår att hon är arg, ledsen, frustrerad och liknande och det är helt okej att vara det. Jag uppfattar det bättre än att själv bli arg och frustrerad på att hon är det och tja.. Riskera en ond cirkel helt enkelt.

 

Det är väldigt mycket känslor i en 2,5-åring och det är inte alltid lätt att veta hur man skall gå tillväga som förälder. Man vill bara ge sitt barn det allra bästa, men hur vet man egentligen vad som är just det? Det viktigaste är nog bara att följa sitt hjärta och att försöka göra så gott man kan.