Linda Blom

 

Strulig natt och tidig morgon ledde till att dagen började med huvudvärk. Selma var överlycklig för att det var dags för förskola igen. Jag är så glad för att dom här första månaderna har rullat på såpass bra som dom faktiskt har gjort.. Jag hade förberett mig på en kamp, tårar och jobbiga känslor. Och även om jag var väldigt avvaktande under inskolningen så har varenda lämning hittills varit en fröjd. Jag förväntar mig bakslag, men jag är så glad för att första tiden har känts såhär bra och att Selma likt oss föräldrar tycker så mycket om och har fullt förtroende för pedagogerna.

 

Idag skulle jag har fikat med min vän Patricia, men med tanke på min trötthet och rejäla huvudvärk så får det bli senare under veckan. Vi pratade bort en stund i telefonen i alla fall innan jag gick och lade mig för att vila. Jag passar på nu medans jag är sjukskriven från formeli.. Tanken är ju att jag så snart jag känner mig bättre skall kicka igång det när Selma är på förskolan. Tänk vad knasigt allting blev.. Inte alls som vi planerat. S skulle börja förskolan 15h/vecka och jag skulle börja jobba dagtid, istället får jag det där magiska plusset på stickan och i vecka 6 med graviditetsillamående skolade jag in henne, för att sedan bli golvad ännu mer av måendet. Men oavsett skulle jag inte vilja ändra på det! : ) Vi vågade ju inte ens drömma om att få ett plus innan 5 månaders försök hade gått.. Men det fick vi!! 

 

Syskon liksom.. Det känns så himla overkligt!!!