För ett år sedan..
För ett år sedan såg jag och Selma ut såhär..
åh. just idag känner jag mig så känslosam när det kommer till detta. jag vet inte vad det är men jag har sett så många nyfödda bebisar och gravidmagar och jag känner så starkt att bara måste få göra allt detta en gång till! vi har ju redan två små men ju mer tiden går desto mer känner jag att för att vår familj ska bli komplett så behövs det en lillebror/lillasyster till. det känslosamma blir väl när man inte vet om det faktiskt kommer bli så. vi är inte riktigt överens, min kära man och jag. han tycker det är perfekt med två..och det är det väl egentligen. oj nu blev det du som fick ta mina tisdagstankar hihi. ska avrunda innan jag ältar på ännu mer ;)
Åh jag känner likadant!! Jag hade rätt dåligt självförtroende innan Tuva-Li kom till oss men från det att jag blev gravid tills nu, när hon varit hos oss i lite mer än åtta månader, har jag känt ett lugn inom mig. Att vara och bli mamma är verkligen fantastiskt! Jag hoppas också få uppleva en graviditet igen, även om jag inte saknar själva magen i nuläget. Men allt det fantastiska som kommer med den.
Imorgon fast för ett år sedan fick vi se vårt lilla underverk för första gången, i magen ♥
Och du, jag tycker du verkar vara en fantastiskt fin mamma och din tacksamhet för Selma är så hjärtvärmande.
Mysigt inlägg :) Jag toksaknar dock min mage :P
kul att komma till bloggar som din
Man kan aldrig vara överdivet tacksam över vad livet gett oss, underbara mirakel. Alla får ju tyvär inte den möjligheten att bära och föda sitt barn. Och få friska barn. SÅ TACKSAM.
Dock har jag inte fått njuta av mina graviditeter, men önskar ändå att Wilmer & Wilma ska få ett syskon i framtiden. Just nu är det lugnt på den fronten och vi lever i nuet. Vi hade ju raka motsattsen och jag blev gravid hur lätt som helst. Hade aldrig räknat med att bli gravid på första försöket båda gångerna. Att wilmer skulle bli december barn var inte riktigt enligt planerna och att Wilma skulle bli till redan efter 4mån trodde vi heller aldrig även om våra önskningar var att få barn tätt. Men blir det ett syskon så blir det framtidens planer, jag har svårt att tänka mig att aldrig mer få leva i denna underbara bubbla när barnet är nyfött, att aldrig mer få ha ett litet knyte i sin famn som är sitt eget. Nej det hoppas jag få uppleva en gång till.
åh så härligt :)
http://josefineg.com
Gud vilket härligt inlägg!! Så mysigt att se magen men såklart ännu finare med underbara Selma på utsidan.
Jag förstår verkligen din tacksamhet, alla har ju tyvärr inte möjligheten att få ett barn. Jag har nämnt mitt missfall i somras bland tidigare kommentarer, nu har vi efter ett helt års väntan äntligen fått det där efterlängtade plusset på stickan igen, imorgon går vi in i vecka 10 och jag hoppas så innerligt att det ska gå vägen denna gång, att det är våran tur att få uppleva det lilla miraklet utanför magen.
Hej Linda!
Tänkte ställa en fråga som du absolut inte behöver svara på, jag undrar hur många barn ni vill ha?
Kram! :)
Måste vara en fantastisk känsla.
Jag som var skeptisk åt att skaffa barn. Mycket pg a rädsla. Men så kom en längtan jag inte riktigt kan släppa. Måste vara stort :)
Åh, så underbart ♥ du skriver så himla fint och jag känner igen mig såå mycket. vi hade en otroligt tuff resa innan vi fick vår Alfred och jag kan inte känna mig tacksam nog att vi har fått just honom. Jag kanske också är överdrivet tacksam i vissa ögon men har man inte varit i samma sits kan man aldrig förstå. Kramar till dig ♥
Ditt bästa fototips Linda??
Jag brukar fota i AV läge på min canon 60d. Men bilderna blir inte fina. så gula och tråkiga. :(
oooh så fin du är!
oooh så fin du är! eller ja magen var=)
Jag tycker absolut inte det är "överdrivet" att tänka så! Tvärtom så önskar jag att ALLA föräldrar tyckte så, det är alltför många som nog inte riktigt uppskattar vad de har. Min son är tre år nu och jag tänker fortfarande varje dag på vilken lycka det är att han kom. Fast kvällar som denna då han vrålade i soffan att han inte alls tänkte gå och lägga sig utan ville titta på Bamse (filmen) så är det ganska skönt när hans pappa tar läggningen, haha:)
Så fint inlägg!! :) Jag är villig att hålla med vart enda ord. Känner också den enorma tacksamheten och den stora glädjen och "självklarheten" att vara mamma. Det är något vackert med att vara tacksam och känna det "stora" med att vara mamma till sitt barn. Det är ju något unikt och fantastiskt. Jag har inte heller någon saknad av magen och kände lite samma där med att det gick väldigt fort med förlossningen och inte när man räknat med det. (Vår dotter kom 8 dagar innan BF.. Trots pl kejsarsnitt startade förlossningen av sig själv innan dess med!) Men har hört att ingen graviditet och förlossningen den andra lik, så om det stämmer så är det ju superspännande (igen) när man väl kommer så långt att man planerar sitt nästa mirakel. :-) All fortsatt lycka till er! ha en fortsatt bra kväll! Kram
Så fint inlägg!! :) Jag är villig att hålla med vart enda ord. Känner också den enorma tacksamheten och den stora glädjen och "självklarheten" att vara mamma. Det är något vackert med att vara tacksam och känna det "stora" med att vara mamma till sitt barn. Det är ju något unikt och fantastiskt. Jag har inte heller någon saknad av magen och kände lite samma där med att det gick väldigt fort med förlossningen och inte när man räknat med det. (Vår dotter kom 8 dagar innan BF.. Trots pl kejsarsnitt startade förlossningen av sig själv innan dess med!) Men har hört att ingen graviditet och förlossningen den andra lik, så om det stämmer så är det ju superspännande (igen) när man väl kommer så långt att man planerar sitt nästa mirakel. :-) All fortsatt lycka till er! ha en fortsatt bra kväll! Kram
jo men åh. visst är det så! jag var "redan" efter första barnet oändligt tacksam över honom och kände egentligen inte att jag någonsin behövde något mer i mitt liv. men om man nu ändå får önska så tror jag nog jag önskar mig en liten trea någon gång också :)
kram på dig fina ♥
läste igenom dina kommentarer nu och vill bara tillägga att jag kan bli så irriterad på att man inte får känna att livet är lätt och underbart med barn. med första barnet kände jag precis samma och längtade inte alls efter egentid och tyckte inte det var det minsta jobbigt. nu efter andra känner jag dock att det är lite mer intensvit haha..och en stund för mig själv då och då är guld! hur man än känner så är det okej! huvudsaken är att man älskar sitt barn och gör det bästa för det ♥
Mysigt med gamla magbilder. Man saknar sina graviditeter även om min sista graviditet var en graviditet from Hell. Blev sjukskriven redan i v 24, och jag är en sådan person som inte gillar att gå hemma och inte få jobba. Synd att tiden går så fort och att de blir stora så fort. Min sista nr 4 fyller 3 år i januari.
Kram kvartettmamman
Hej Linda! Hur lång tid tog det innan du blev gravid? Med vänlig hälsning
Saknaden av magen brukar dröja 1-2 år. ^^
Din blogg är så jätte fin. Jag halkade in av en slump under tiden då du just blivit gravid och har sedan dess läst den i princip alla dagar. Man blir så glad av att se den, alla fina kort och alla härliga färger.
vilken underbar blogg.